March

Senaste dagarna i bilder 
Vi var och firade St. Patricks day hos några utav min värdfamiljen familjevänner. Det var helt okej med mycket folk, mat och småprat.

Jag och Julianna åkte och provade oron dresses. Bilden ovan är en utav dem jag provade. Jag hittade också en som jag köpte men den får ni se på bild senare.

Jag var på en "fest" med min kompis kyrka och det var ungdomar mellan 13-18 år och de ordnade catch the flag med typ 100 pers. Vi körde i mörkret och varje lag (det var fyra lag) fick varsin färg på lysstavar, det var så coolt hur allt man såg var stora grupper med lysstavar. Vårt lag var lila. Det var riktigt kul och när man blev tagen så blev man skickad till fängelse och det var som ett vanligt dansparty.

Jag och Julianna lekte med photobooth på the Apple store när vi var där för att ladda min telefon.

Jag var och kolla på Divergent, twice. Filmen var så bra så nu bara låste jag läsa böckerna!! Vilket leder till nästa bild...

... Köpte boken idag för jag absolut måste läsa den och de andra två så jag får reda på vad som händer.

Jag blev guldmedlem på starbucks så då skickade de ett personligt guldkort som jag kan betala med och få olika erbjudande. Har väntat hela året på att äntligen bli guld!!

Sista bilden får vara från igår då vi skulle gjöra sundae i culinary och vi skulle typ balansera färger, mängd, smaker, konsistens m.m.

Det här har varit lite smått från mina senaste dagar. Vad har ni gjort? 

4th Quarter

Tillbaka i skolan nu. Allra sista "quartern" här i amerikansk High School! Helt sjukt hur snabbt tiden går, snart är jag hemma liksom.
 
Om mindre än två månader är min familj här.
Om två månader har jag precis tagit "amerikanska studenten".
Om lite mer än två månader lämnar jag Arizona.
 
BLANDADE KÄNSLOR är det ända jag kan skriva som kommer nära mina känslor. Jag har absolut ingen aning hur jag ska känna;
Lycka för att äntligen gå komma hem och träffa alla mina kompisar igen
Lättnad för att ha tagit mig igenom ett helt år på andra sidan jorden helt själv.
Sorg för att jag måste lämna alla underbara människor jag träffat här under detta året.
Deprimerad för att jag ska tillbaka till det normala vardagslivet.
Jag känner mig helt tom. Det finns absolut inget ord som kan förklara hur jag känner, man måste liksom gå igenom det. Det går inte att förklara och det är svårt att förstå om man inte finner sig i den här situationen själv. 
 
Jag är självklart helt överlycklig att äntligen få komma hem till underbara Sverige igen, tillbaka till min gamla skola, tillbaka till mina gamla kompisar, tillbaka till min familj och tillbaka till mitt liv. 
Men samtidigt är jag förkrossad att jag måste lämna allt här. Alla kompisar jag skaffat under året som jag inte kan gå mer än några timmar utan innan jag måste snacka med dom på text, alla personer som finns i mitt vardagsliv som min värdfamilj till exempel, min skola här och alla roliga klasskamrater jag har. 
 
Men har jag lärt mig något när jag varit här så är det att jag måste leva i nuet och verkligen ta vara på dessa sista månaderna jag har kvar här. Det här är verkligen en once in a life time experience och jag är så tacksam att jag fått uppleva det! Det här har vart min dröm i flera år och att kunna komma tillbaka till Sverige och säga att jag har upplevt min dröm, det måste vara värt mer än något annat på denna jord.